Är du rationell eller irrationell?

Introduktion

Varför agerar vi ofta emot vårt eget bästa när det gäller sparande och investeringar? I denna artikel förklarar Joakim Huth hur känslor, kortsiktiga marknadsrörelser och vanliga tankefällor påverkar våra beslut, och varför ett rationellt, långsiktigt fokus på företagens utveckling ofta är nyckeln till bättre investeringsresultat.

Är du nyfiken på fler analyser och vill se över din sparplan? Boka in dig hos en av våra rådgivare här: Jag vill boka en tid!

Varför gör vi irrationella val?

”Om företaget går bra så kommer aktien att till slut även göra så” - Warren Buffett

Tänk dig att du står i mål i VM-finalen i fotboll i sommar och det är straffspark. Det står 1–1 och det är en minut kvar. Hela matchen vilar på dina axlar. Du har två möjligheter; stå stilla och vänta tills bollen är slagen eller chansa och slänga dig åt ett håll! Det finns ett bästa sätt och det är att bli stående och vänta enligt statistiken. Den målvakt som blir stående räddar ca 33% och den som slänger sig innan bollen är slagen räddar ca 13%. Målvakter som slänger sig för tidigt täcker bara 1/9 av målet och den som står still längre täcker 1/3! De flesta målvakter känner till det. Ändå slänger sig 94%! De som är bäst är de som är rationella och klarar att stå still tills bollen är slagen.

Ett annat exempel är anekdoten om när urfolket sålde ön Manhattan år 1626 till Peter Minuit för pärlor och prydnadssaker till ett värde av 24 dollar. De flesta som hör historien tänker att urfolket blev lurade. Men matematik visar hur lätt vi blandar ihop procentuell tillväxt med slutsumman:

1. Den intuitiva missuppfattningen: Vi ser 24 dollar jämför det med dagens fastighetsvärde på Manhattan (som är värt hundratals miljarder dollar). Vi tror att 24 dollar är ingenting.

2. Den matematiska sanningen: Om urfolket bara hade investerat sina 24 dollar till en stabil årsränta på 6,5 %, hade det varit värd lika mycket som hela Manhattan idag.

Att vara en intelligent investerare är att visa omdöme och inte gå på impulser. Allting är inte alltid som det ser ut. Det som ser billigt ut kanske är jättedyrt i slutändan. Det som är jättedyrt kanske är billigt och många varianter till. Så dra inte snabba slutsatser. Även de bästa företagens aktier går upp och ned massor under åren.

Hur gör du med ett hus du äger om huset stått stilla i prisökning eller minus under 2025 och andra hus har stigit eller sjunkit kraftigt i pris på annan ort? Säljer du huset och köper ett nytt hus?

Ett stort problem med noterade värdepapper att de är för enkelt att köpa och sälja som förstör för så många. Till skillnad från ett hus eller ett privat bolag så köper och säljer många aktier på impuls vilket ofta förstör avkastningen på lång sikt. Se svängningar på börserna som din vän, inte din fiende, tjäna på det. Köp mera andelar i bra företag när det dyker upp ledigt kapital. Paradoxen är att du som samlar på andelar i bolag löpande vill ha just tillfälliga nedgångar för att kunna köpa till låga priser. Då kan du samla på dig så många andelar som möjligt.

Världens rikaste investerare Warren Buffett har via sitt investeringsbolag haft perioder med stora nedgångar i form av priset på Berkshire Hathaway. Bolaget har haft ca. 10 perioder under åren där priset varierat kraftigt och varit minus eller lågt och missat stora index, även perioder som sträckt sig över flera år och ändå har Buffett fått avkastning på omkring 60 miljoner procent sedan 1956! Medan exempelvis Dow Jones total index har gett nära 100 tusen procent under samma tid.

Vi gör irrationella val därför att vi ofta låter känslor, intuition och kortsiktiga prisrörelser styra våra beslut i stället för fakta, sannolikheter och långsiktigt tänkande.

Fokusera på företagen – inte börserna

Tyvärr så är det extremt ovanligt och inte lagstadgat att redovisa hur de underliggande företagen går i en portfölj. Man redovisar ofta bara vad det finns för bolag x datum. Jag tror inte folk för står sambandet mellan ett bolagsvinster och dess aktie på lång sikt. Om x bolag går väldigt bra så kommer aktien att göra så tillslut. Vad man gör istället är att oroa sig för räntan, oljepriset, momsen, inflationen, vem som är president, ozonlagret etc. det är klart att det kan påverka. Men du har ingen aning vad bolag kommer göra för framöver och bra företag hittar lösningar framåt.

På Investerum gör vi som Warren Buffett och fokuserar på hur de underliggande bolagen presterar – inte fokus på aktiekursen. Vi räknar ut vad det inbyggda värdet är (det riktiga värdet) på bolaget och är det en säkerhetsmarginal (skillnaden på värdet på bolaget och priset på bolaget) eller inte. Sluta fokusera på aktiekursen! Fokusera istället på hur går det för företaget. Har företaget en bra ekonomi? Är de konkurrenskraftiga? Har de starka marginaler och en hållbar affärsmodell? Om företagen går bra så kommer fonden/portföljen att till slut även göra det. Det låter ganska enkelt men svårt för de flesta att ta till sig.

Löpande sparande

Om du gjort exempelvis 120 insättningar i en fond, vad är avkastningen på din portfölj? Vad är avkastningen på fonden i din portföljrapport? Garanterat inte samma för du har betalat olika köpkurser på varje inköp. Vad är avkastningen på varje enskilt köp i fonden med olika kurser? Du har köpt regelbundet under 10 år och den första insättningen kanske har stigit med 140% och den sista är minus 8%. Faktum är för de som sparar samma belopp (ofta så sänker många premien i stället för att höja också) regelbundet blir beloppet mindre och mindre i förhållande till det totalt sparade beloppet. Det krånglar också till det när du skall tyda resultaten.

Och vad händer ofta när man ska välja en fond när man sparar löpande? I nedan situation blir det sämre avkastning i den fonden med röd färg och som är en högt rankad fond. Den är årets fond också för att den stigit i pris mycket (priset på andelarna). Den gröna fonden, som är en lågt rankad fond har lägre avkastning, i den kan man köpa billigare fondandelar! I forskning kan man se att de flesta som handlar aktier/fonder har fokus på lågt courtage men sedan helt missar att man betalar ofta mer per andel och får dåliga kurser som är 10 gånger dyrare.

Exempel A: En köpare köper fondandelar för 10 000 kr/år i 6 år i en stigande marknad. Efter 6 år har man köpt 11 744 andelar. Genomsnittlig kostnad för köparen blir 5,1 kr/andel.

Exempel B: En köpare köper fondandelar för 10 000 kr/år i 6 år i en volatil marknad. Efter 6 år har man köpt 23 524 andelar. Genomsnittlig kostnad för köparen blir 2,55 kr/andel.

I en volatil marknad kan alltså ett löpande sparande innebära att fler andelar kan köpas till ett lägre genomsnittspris/andel.

Anta att vi startar varje andel på 4 kr per andel och slutpriset på A blir 7 kr och B 4 kr.

A blir det 11 744 x 7 kr = 82 208 kr. B blir 23 524 x 4 kr = 94 096 kr.

I exempel B får man därmed ett högre värde efter 6 år, och man får mer aktieutdelning i kr och aktieåterköp, trots att den fonden har gått upp och ned och totalt sett stått stilla från start till slutdagen i detta exempel. (Gäller inte om man satt in ett engångsbelopp och är uthållig som de flesta inte är).

Den rationella målvakten väntar tills bollen är slagen, trots att instinkten säger något annat. Den rationella investeraren gör samma sak. Hen fokuserar på företagens utveckling, fortsätter sitt långsiktiga sparande och låter inte tillfälliga prisrörelser styra besluten. Över tid är det sällan den smartaste eller mest välutbildade investeraren som lyckas bäst, utan den som gång på gång väljer det rationella framför det impulsiva. När nästa börsnedgång kommer återstår därför bara en fråga: Är du rationell eller irrationell?

”Att placera pengar är enkelt men att investera framgångsrikt är svårt över tid” - Krister Huth.

Joakim H.huth

j.huth@investerum.se

Ordförande i Investeringskommittén

Styrelseordförande/partner Investerum Holding AB

Är du nyfiken på fler analyser och vill se över din sparplan? Boka in dig hos en av våra rådgivare här: Jag vill boka en tid!